Processen att ta fram en detaljplan
Postadress
544 30 Hjo
Att arbeta fram, förändra eller upphäva en detaljplan följer en viss rutin som styrs enligt plan- och bygglagen. Här kan du se hur planprocessen går till och läsa mer i PBL Kunskapsbanken på Boverkets hemsida.
Det börjar med en ide - oftast om att bygga något nytt. Iden kan komma från till exempel fastighetsägaren, en byggherre eller kommunen. Om iden kräver att en ny detaljplan upprättas eller att en befintlig ändras eller upphävs så kan man ansöka om planbesked.
Planbeskedet ska ge svar på om ett planarbete kan påbörjas eller inte. Du som ansöker om planbesked ska få ett beslut inom fyra månader från det att din fullständiga ansökan kom in till plan- och byggkontoret. Ett positivt planbesked bekräftar att ett planarbete kan påbörjas och ska innehålla en ungefärlig tidpunkt när ett beslut om antagande, ändring eller upphävande av detaljplanen förväntas att ske, men det innebär ingen garanti för att en plan slutligen kommer att antas. En avgift för planbeskedet tas ut enligt gällande taxa. Kontakta oss gärna för frågor.
Blankett för ansökan om planbesked
Läs mer om planbesked i PBL KKunskapsbanken
Syftet med planprogrammet är att med ett enkelt material bredda kommunens beslutsunderlag i ett tidigt skede. En detaljplan behöver inte föregås av ett program, men det kan krävas om till exempel planläggningen strider mot kommunens översiktsplan. När program upprättas ska det ange utgångspunkter och mål för planen.
När programmet är klart ska ett samråd genomföras på samma sätt som senare för själva planen. Under samrådstiden får berörda i området samt olika remissinstanser möjlighet att lämna synpunkter. Efter samrådet upprättas en programrapport som kommenterar inkomna synpunkter och planprogrammet ändras eventuellt. Med programmet som underlag arbetas ett förslag till detaljplan fram.
Vid framtagande av en detaljplan kan kommunen välja mellan standard-, utökat- eller samordnat förfarande. Under vissa förutsättningar är det möjligt att tillämpa ett begränsat förfarande som endast innehåller ett kommunikationssteg. Om det är möjligt bör kommunen handlägga ett förslag till detaljplan med standardförfarandet.
Valet av förfarande utgår från förutsättningarna i det enskilda ärendet, och regleras av plan- och bygglagens femte kapitel.
Under samrådsskedet görs de utredningar som krävs och ett konkret och detaljerat planförslag tas fram. Planen ställs sedan ut för samråd där berörda och remissinstanser får en möjlighet att tycka till om förslaget. Samrådet ger ett bättre beslutsunderlag genom att kommunen tar del av intressenternas kunskap och erfarenheter. Efter samrådet upprättas oftast en samrådsredogörelse som kommenterar inkomna synpunkter och planförslaget arbetas om till granskningshandlingar.
I det här skedet upprättas en slutgiltig detaljplan utifrån de synpunkter som har kommit in under plansamrådet. Det omarbetade förslaget ställs ut för granskning i minst två veckor. Synpunkter på planförslaget ska lämnas skriftligt till kommunen senast under granskningstiden. Den som senare vill ha rätt att överklaga måste kunna visa på skriftliga synpunkter som inte har blivit tillgodosedda. Efter granskningstiden upprättas ett granskningsutlåtande som kommenterar de eventuella synpunkter som har kommit in och planförslaget arbetas om till antagandehandlingar.
Efter att kommunen har hanterat inkomna synpunkter under granskningen och eventuellt gjort mindre ändringar så går planen vidare för antagande i byggnadsnämnden eller kommunfullmäktige, beroende på planens omfattning. Om stora förändringar har gjorts måste planen ställas ut för granskning igen innan den kan antas.
Den antagna planen skickas till Länsstyrelsen som bedömer om de ska överpröva detaljplanen, beslut tas inom tre veckor. Om du är missnöjd med kommunens beslut om att anta detaljplanen kan du, under vissa omständigheter, överklaga beslutet hos mark- och miljödomstolen. Du kan överklaga beslutet inom tre veckor, räknat från när kommunen meddelar på sin anslagstavla att planen är antagen. Du skickar ditt överklagande till Hjo kommun som sedan skickar det vidare till mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolens beslut kan i vissa fall sedan överklagas till mark- och miljööverdomstolen.
Om planen inte överprövas av Länsstyrelsen och inte överklagas, eller om överklagandet avslås vinner planen laga kraft och kan genomföras.
Nu kan bygglov beviljas och iden som utvecklats under processens gång kan förverkligas.
