En detaljplan ska göras främst vid större förändringar i den fysiska miljön. Oftast sker detaljplaneläggning i samband med ny sammanhållen bebyggelse, ny enstaka byggnad med betydande inverkan på omgivningen eller där bebyggelse ska förändras eller bevaras och detta behöver ske i ett sammanhang. Beroende på syftet med detaljplanen och förutsättningarna på platsen kan bestämmelserna i den vara mer eller mindre detaljerade. Det måste dock alltid framgå vad som ska vara allmän plats (t ex gata, park), kvartersmark och vad som ska vara vattenområde. I detaljplanen anges rättigheter och skyldigheter när det gäller markanvändning, t ex var, vad och hur man får bygga. I stort sett all mark inom tätbebyggt område omfattas av detaljplan.
Samrådsförfarandet vid detaljplaneläggning är till för att förbättra beslutsunderlaget och ge möjlighet till insyn och påverkan från alla berörda intressenter, statliga och kommunala myndigheter, fastighetsägare, boende, allmänhet m fl. Alla som har ett väsentligt intresse av planförslaget ska få information och ges möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Genom samråd med berörda intressenter kan önskemål och synpunkter övervägas tidigt i planarbetet.
Detaljplanen är rättsligt bindande under den så kallade genomförandetiden som kan variera från 5-15 år. I enklare fall tar det ungefär sex månader att upprätta och handlägga en detaljplan. Vid ett eventuellt överklagande går ärendet vidare till högre instanser och detta medför att processen tar längre tid.
Så här görs en detaljplan:
Normalt förfarande
- ÖP
- Programsamråd
- Plansamråd
- Utställning
- Antagande
- Prövning
- Laga kraft
Enkelt förfarande
- ÖP
- Samråd/underrättelse
- Antagande
- Prövning
- Laga kraft
Det enkla förfarandet kan användas när förslaget är av begränsad betydelse och saknar intresse för allmänheten samt är förenligt med ÖP:n och länsstyrelsens granskningsyttrande om denna.
I Hjo kommun finns ca 170 gällande detaljplaner och mellan 5 och 10 nya antas varje år.